Fick rida min sötnos Nina idag igen :$. Saknat de och som vanligt så var
det ett jäkla jobb att få igång henne, till att börja med få fram henne i ett
bra tempo i alla gångarter och sen att hon ska jobba med frambenen. Det känns
däremot hur skönt som helst när man i slutet av passet bara jobbar det sista och
hon verkligen släpper i hela kroppen. Fan vad hästen kan mycket! Hon går ju
hur fint som helst och just i den stunden bara är man jättelycklig haha. Man tänkte
ju dock efteråt varför hon är så envis under en timmas pass nästan för att sedan
gå helt fantastiskt de sista avtravnings minuterna? Men aja, jag är jätteglad över
att det i alla fall går någonting. Bara dom där sista minuterna och berömmet från
ridläraren gör en glad och stolt för resten av kvällen (a).


Bildkälla här.

Love Tove