Jag orkar inte med mig själv när jag ska hålla på och bitcha upp mig över alla andras jävla problem och svagheter. Jag orkar inte med att skriva om saker jag ändå inte kan förändra -som typ varför alla klankar ner på varandra och annat skit. Jag orkar inte leka "mamma" längre och försöka upplysa och ändra, Jag orkar inte för att jag inte får någon jävla respons. Inte en jävel säger "det var bra sagt", det finns inte ens någon som ifrågasätter det jag säger eller skriver. Vad har tagit åt er egentligen? Läser ni bara igenom saker, reflekterar över ifall det var bra -fan inte ens det ibland, och sen scrollar vidare på nätet som små jävla zombies?

När ska ni lära er att faktiskt tycka och tänka med era egna hjärnor? Eller vänta, jag omformulerar frågan, när fan ska ni ta till er saker ni läser och faktiskt undra över vad det är man egentligen menar? Allt det du lär dig på svenskalektionerna, försvinner det bara för att du sätter dig hemma framför datorn -så långt från skolvärlden som möjligt? Vad är det för fel egentligen?!

Helt ärligt, hela samhället har blivit så jävla psycho så det är inte sant. Inte en jävel bryr sig om man skriker "HJÄLP MIG!", men om man däremot skriver något i stil med "Jag är rasist och vill att alla blattar ska dö", ja då fan är det liv i huset. Kan inte alla bara ta tummen ur arslet och pressa ur sig lite mänskliga känslor och försöka hjälpa folk?

Hela den här texten är meningslös och helt osammanhängande, men jag fick i alla fall avreagera mig lite..